måndag 19 mars 2012

Days gone by

Dagarna går...och blir månader.
Jag bor hos dig.
Inom mig händer de mycket med en hel del
och annat händer de mindre med.
Känner att mitt tålamod borde vara större
vad gäller mig själv.

Oro
är en av de bitar inom mig som ökar,
från och till,
men mer eller mindre konstant.
Oron handlar om tillitsproblem.
Att lita.
Kunna slappna av.

jag försöker.
Faktiskt.
Men de går inte alltid så bra.
Jag försöker prata om de.

Som de ser ut nu,
så - hoppas jag att bekräftelse ska befria mig.
Men...jag anar att de inte räcker till...

De är JAG själv antagligen som på något vis ska klara av att bekräfta mig.
Jag kan berätta att denna processen är jobbig.
Och där tryter mitt tålamod med mig själv.

Jag vill se framsteg.

Framsteg hos mig själv!
Mest är jag bara fylld av besvikelse över den jag är.
Och att jag är så saktfärdig.
Jag tappar modet.
Blir ledsen på mig själv.

Det är nog en ganska ensam process.
Kanske går den inte att dela.
Kanske bara berätta.

Tålamod.
Ett intressant ord.
TÅLA
och MOD.





"Ge mig den sinnesro
att klara av mig själv...
För denna gången
är de viktigt...
...Jag älskar en människa
som är min själsfrände"











Inga kommentarer:

Skicka en kommentar